pappa?
Hur kan en pappa inte se hur dåligt hans dotter mår?
Eller ser han men inte bryr sig?
Kunde inte du bara lämnat bort mig när jag föddes och gjort så du aldrig funnits där för mig?
Var du tvungen att få mig att älska dig, känna mig trygg och känna att min pappa är min värld?
För att sen bara lämna bort mig för en annan.
Det svarta fåret, det är jag, det vet vi allihop.
Har aldrig passat in i det här huset, familjen och kaoset.
Gjorde misstag, det vet jag. Men var det inte bara ett rop på hjälp?
Var det inte bara ett sätt att försöka få dig att se mig?
Du är en toffel! det vet du va?
Hur orkar du sitta och hålla med om allt hon säger?
Hur orkar du sitta och lyssna på allt skit hon säger till mig?
Hur kan du som pappa sitta och höra när nån snackar skit om din egen dotter?
Eller gör du det också?
Jag är ett misslyckande eller hur?
Det är så du får mig att känna iaf.
Inte undra på att jag inte orkar bry mig om skolan eller något som jag måste göra, känner mig ändå så värdelös så varför ska jag ens bry mig?
Det enda jag aldrig någonsin kommer känna mig värdelös inom är ridningen. Det enda jag hade innan all skit startade, alltså det enda jag vet att ingen kan ta ifrån mig.
Men mina drömmar, dom krossar ni en och en varje gång jag ens pratar med er.
Att jag inte ens kan få drömma om att någongång ha en häst igen utan att hon börjar snacka en jävla massa skit.
Vet du vad jag går och rabblar för mig själv hela tiden?
"mindre än två veckor kvar"
Att veta att jag slipper dumförklaringarna, slippa känna mig värdelös, slippa känna mig bortglömd, slippa känna mig som en betjänt i mitt eget "hem". Vet du hur skönt det är?
Det är en lättnad som inte går att förklara.
Låter det roligt som pappa att se sin dotter skriva såna här saker?
Är det inte din tur att känna dig värdelös och dumförklarad nu?
Som att du ens bryr dig, du har ju din "perfekta" fru och resten av familjen är ju också grymt perfekt.
Antar att ni längtar lika mycket som jag att jag ska åka. Känslan är ömsesidig.
Hej då.
Nattankar
Dom senaste dagarna har jag haft svårt för att somna på kvällarna. Är jättetrött vid tio på kvällen men kan inte somna förrän vid två eller senare. Det är så jäkla jobbigt på Lill-Ramis för det finns ingen tv, somnar alltid framför tv;n annars och gör det antagligen för att slippa tankarna. Här kommer jag inte undan, har bara datorn att kolla på film på men sen när jag stänger av den så ligger jag där i mörkret med tankarna.
Egentligen är det ju inga jobbiga tankar men jag är väl en "grubblare" eller "drömmare" så allt jag tänker blir så jävla stort. Nu är det mycket kärlek som går i tankarna, nej, jag är inte kär i nån just nu och det finns ingen speciell. Det jobbiga är ju nästan att det finns flera stycken "speciella". Eller det är svårt att förklara men funderar just nu på om jag vill vara singel eller i ett förhållande.
Har varit singel ett bra tag och jag trivs med det, det är skönt att kunna göra vad jag vill utan att behöva tänka på nån annan. Jag kan liksom åka fram och tillbaka i Sverige lite hur som helst och göra spontana saker och allt är bara för min skull.
Men, fyfan va mysigt det skulle vara att ha nån som man kan mysa med, känna sig trygg med, veta att det finns nån som väntar på en när man kommer hem.
Känns som att jag kollat på alldeles för många kärleksfilmer på sistone.
Aja, det är väl tur att man har killkompisar som ställer upp som myskompisar ibland, bara mys inget annat era snuskiga jävlar! (jag lever ju i celibat..)
Dags att stänga ner datorn och ägna sig åt lite grubblerier innan man kan somna.(Siggi som valp)
/B
sthlm
Men nu mår jag mycket bättre och har haft jätteroligt dom här dagarna i sthlm än så länge.
Har hunnit träffa dom flesta som jag velat träffa men har bokat in dom sista nu så sen är man back in the game.
Har ju äntligen fått körkort nu så har kört ganska mycket bil sen jag kom tillbaka. Pappas sportbil var inget för mig. Tycker inte om när folk kollar och det gör dom ju när man åker runt i en sån där bil!
Vet inte riktigt vad jag ska skriva eller varför jag ens började skriva i bloggen nu.
Har väl ganska mycket tankar i huvudet just nu, hur jag ska göra i framtiden, jag har aldrig varit den som tänkt så mycket på den men nu har jag så mycket planer och idéer på vad jag vill göra så måste pussla ihop tiden för att hinna med allt.
Nä fan, får börja lära mig att skriva korta inlägg så dags att sluta!
Imorn kommer bli en bra dag säger jag bara!
Ps. Kärleken går dit den vill, inte dit den borde. Ds.

/B
Snart sthlm igen.
Imorn jobbar jag nästsista dagen på lill-ramis för den här säsongen. Det är lite bitterljuvt..
Man har bott här uppe i ett halvår nu och har bara varit härifrån när jag varit i Sveg och sen hade jag en helg i sthlm. Det är ju ingenting!
Börjar bli nervös för att åka tillbaka, vilka kommer finnas där och vilka har lämnat en?
Hur blir det med boende och allt praktiskt?
Nån som jag vet alltid finns för mig i vått och torrt är ändå Nea! Fyfan vad jag saknar min knäppa sthlmare!
Men på torsdag kommer hon upp så då blir det party! Eller jag börjar parta redan imorn men partandet fortsätter från imorn tills på lördag så kommer nog vara helt slut på söndagen. Men då är det bara att ladda om batterierna för på måndag har vi avslutningsfest och på tisdagen åker jag till Sveg, för nu jävlar ska det där körkortet tas!
För som alla säger just nu, tredje gången gillt!
Men kommer till sthlm på torsdag kväll(inte den här veckan, utan nästa!) så på fredag blir det utgång och alla ska med!
Det kommer bli jobbigt att lämna Emma, vi har ändå bott tillsammans i ett halvår så att gå upp på morgonen och kunna tända lampor och sånt kommer kännas jättekonstigt! Smyger ju runt på tå hela tiden här!
Men det känns ju som att vi kommer träffas igen, man har ändå skaffat vänner för livet här uppe!
Sommaren kommer nog bli ganska stressad för mig. Kommer ner till sthlm och får andas lite, sen ska jag till Turkiet och sen ska jag tillbaka till Ramis för att jobba med hästarna. Och samtidigt ska jag klämma in peace and love plus en weekend till göteborg! Det är inte pengarna som är ett problem utan hur fan jag ska få tiden att räcka till!
Och sen börjar man ju fundera på nästa vinter, vad ska jag göra då?
Jag som hatar att planera börjar få lite tuppjuck på mig själv asså!
Antingen blir det kanske Norge eller så kanske det blir Ramis igen, har inte en aning!
Men nä, nu börjar det bli ett alldeles för långt inlägg men så blir det med för mycket tankar och en ensam stund i rummet!
Slutar med att säga att jag saknar min sötnöt Maddsan, Hade verkligen velat ha henne hemma i sthlm när jag kommer hem men får vänta några månader till! Men ska verkligen göra allt för att kunna komma över till dig i USA!
Och så kör vi ett litet citat innan jag loggar ut. Det är baserat på alla dom där jobbiga :Ppp:pPPpp:P-grupperna som finns på facebook. Killen som skrev det har nog en skruv lös ;)
Dagens citat; Beata säger "Jag gillar inte dig!" och så gör hon det :PppPp:PpPPP:Pp

Puss/B
Ensamheten
Idag har jag varit ledig och det var tur det för somnade väldigt sent igår. Det var nattafterski som vanligt och sen efterfest. Det var kul förutom vissa grejer som vart lite överdrivna. Men skitsamma, man är där för att sjunga och dansa på borden och det gjorde vi, som vanligt.
Dom senaste två veckorna har varit späckade med ganska mycket. Så jävla mycket saker som hänt, vissa saker som jag verkligen inte bryr mig ett piss om och andra saker som sårat mig som fan. Man tror ju att familjen alltid ska finnas i vått och torrt men har nu verkligen lärt mig att när det kommer till min familj så vet man aldrig när dom finns där.. Men antar att det är dags att växa upp och inse att man måste klara sig helt själv.
Just nu saknar jag mina vänner så jäkla mycket. Önskar att dom var här eller iaf Sigge så jag hade nån att kramas med och kunna torka tårarna med hans päls. Även fast jag vet att jag kan ringa dom när som helst och prata så är det inte samma sak som att ha dom här.
Nu ska jag hoppa in i duschen och skölja bort tårarna.
/B
Ramis.
Ikväll klockan åtta så är min intervju och jag verkligen hoppas att jag får jobbet just nu för vill verkligen vara här uppe på heltid! Mina vänner kommer jag sakna som fan men annars finns det inte längre nånting som håller mig kvar i sthlm. När jag kommer hem så bokar jag uppkörningstid och tid för teoriprovet för nu måste jag ha det där jävla körkortet..
Just nu så är det 9 grader och regnar här uppe och jag har inte packat rätt kläder eller saker för det här vädret!
Det vart inte bättre av att vi ringde Eva-Karin och frågade om man kunde komma förbi på en fika imorn. Då fick man som svar; perfekt att du är uppe, vi har en tur imorn, kan du följa med?
Jag har tagit med mina ridbyxor för visste väl att nånting sånt skulle komma men glömde mina ridskor och regnkläder i shlm så mina första tanke var att perfekt, nu får jag rida i tygskor och tjocktröja. Men som tur är får jag låna saker av Eva så kommer nog klara mig bra.
Det är tur att jag är här uppe iaf för här kan jag alltid rensa mina tankar och få klarhet i saker och hur jag ska göra med saker. Och ännu bättre att jag får rida imorn, det är lite som terapi att få träna med hästarna och bara sitta där och göra det jag älskar allra mest och gör allra bäst!
Vill skriva en massa saker till men det är ingen ide och kanske inte så smart så håller det för mig själv.
Vi hörs nog snart igen. Vet inte om det blir medans jag fortfarande är här uppe för tänkte hålla mig borta från datorn den här helgen men vi får se.
/B
hatar rubriker..
Men tankarna går fortfarande på hur allt kommer bli då. Vad kommer hända? Vilka kommer man ha kvar? Vilka kommer komma och hälsa på? Vilka håller vad dom lovat?
Sen finns det en person som gör mig sjukt förvirrad..
Allt personen säger sätter seriöst knutar i huvudet på mig.
Det som h*n säger gör att jag inte vet vad jag ska göra.
I ena stunden är allt helt perfekt, tror jag, sen blir stämningen bara konstig och jag vet inte vart jag har h*n.
Jag har sagt flera gånger att jag ska strunta i vad som sägs och att hör h*n inte av sig så skiter jag i allt men sen skriver h*n bara nåt litet som hej och jag är fast igen. I träsket.. Har bara inte räknat ut om det är ett bra eller dåligt träsk..
Det är inte många som vet vad eller vem jag pratar om och så vill jag ha det. För jag orkar inte prata om mitt liv.
Jag har aldrig tyckt om att prata om "mina" problem och vill därför inte prata om mina tankar och känslor.. Visst, jag kan säga nåt smått men allting är det väldigt sällan att jag berättar.
Det är därför jag har bloggen, för att få skriva ner allt som finns i huvudet.
Så fråga inte vem det är för jag kommer ändå inte svara. Den som tänker tillräckligt mycket kan faktiskt komma på det själv men tänker inte svara på frågor..
Nä nu måste jag nog packa och sen gå och lägga mig, jag ska köra imorn så håll tummarna för att jag inte krockar pga att jag somnar framför ratten.
Imorn så gäller det min framtid, men vilken framtid vill jag ha? Vad ska jag välja?
Bläää!
/B
Gaah!
Sa ju att deppigheten skulle gå över och nu mår jag "bra" igen. Kanske inte helt bra eftersom jag fortfarande funderar på vissa saker. Men jag har alltid varit en funderare så det är liksom som vanligt igen.
Ja, eftersom jag mår bättre idag så är jag och jobbar igen. Men jag trodde verkligen inte att mitt jobb kunde bli tråkigare men nu har den slagit alla rekord! I förrgår så satt jag och klistrade på stöldskyddsmärken på datorer, det var så tråkigt att jag bad folk skjuta mig!
Men idag! Herregud! Först satt jag och skrev in en massa info om cirka 100 datorer i ett ställe som kallas grottan. Hur tråkigt som helst! Men nu, nu sitter jag och kopierar en massa skivor! Cd-skivor som ska ut till skolor som såna där lärospel. Så först så ska jag se till att 50 tomma cd-skivor får ett omslag som jag måste göra så att varje skiva ska kopieras enskilt i kopiatorn. När det sen är klart så måste jag göra så att själva spelet hamnar på skivan. Fyfan!!
Om det finns nån som vill byta jobb så är jag villig att byta! Nu! Med en gång! Gaah!
Nä nu är skivorna klara så nu blir det dags för ännu mer jobb..
Ni kommer antagligen höra av från mig igen.
/B
..
Tillbaka igen. Två inlägg på tre dagar är typ ett nytt rekord.
Just idag har jag en riktig deppdag, fråga mig inte varför men dom kommer ibland när jag funderar på en massa saker. På morgonen var allt bra och jag och Madde var på riskutbildningen och allt var finfint. Men sen bara kom det, helt plötsligt är allt fel och jag känner bara för att ligga i sängen under täcket och inte låta nån se mig..
Minsta lilla grej får mig att känna tårarna i ögonen och det kan vara både bra och dåliga saker.
Många av tankarna har handlat om "kärlek" idag.
Asså ni ska inte börja tro en massa grejer bara för att jag funderar på kärlek men började fundera på hur jag vill ha det i livet.
Jag har ändå varit singel ett tag och det är självklart nåt jag trivs med för jag har alltid haft svårt att se mig med någon annan och typ "dela livet" med någon är nånting jag har sjukt svårt att se.
Men ändå så kan jag sakna att ha nån. Nån att mysa med, pussas med och bara umgås med.
Det här kommer ju ha gått över imorn men just idag önskar jag att jag hade haft nån som kunde kommit hit och bara legat bredvid mig i sängen och sagt att allt är bra..
Fast jag har ändå världens bästa pappa som såg att jag var deppig när jag kom hem och så berättade jag att jag hade pratat med Madde om att jag var sugen på Hallonsorbet. När han kom hem igen så hade han köpt en liten förpackning med hallonsorbet bara åt mig. Bara det fick tårarna att komma..
What day is it? And in what month?
This clock never seemed so alive
I can't keep up and I can't back down
I've been losing so much time
'Cause it's you and me and all of the people with nothing to do
Nothing to lose
And it's you and me and all other people
And I don't know why, I can't keep my eyes off of you
/B
Jobb
Var ett tag sen jag skrev sist men kan iaf säga säga att just nu mår jag bra.
Livet är påväg mot bättre tider, tror jag.
Har två olika jobb just, både på pappas företag och sen jobbar jag fortfarande på nyckelviken, men det har blivit ganska tråkigt och känner att det är dags för ett nytt jobb.
Därför har jag sökt till Ramundberget för att säsongsjobba där uppe i vinter och samtidigt så kommer jag ju jobba hos Magnus, har tydligen fem unghästar som jag måste rida in innan sommaren.
Fast är inte helt säker på att jag vill lämna sthlm nu, har ju saker här som jag vill se vart dom leder nånstans, inte för att jag tror att det är nån ide att hoppas men det gör jag ju alltid ändå..
Så frågan jag måste ställa mig själv är; älskar jag ramundberget eller sthlm mest?
Självklart så älskar jag ramis mest men där finns ju inte mina älskade vänner och andra personer som jag inte vill förlora kontakten med. Visst, de flesta har sagt att dom ska komma och hälsa på men hur säkert är det liksom?
Men jag har några veckor till på mig att bestämma hur jag vill göra. Ska upp till Ramis nu i september för att snacka med min nya chef och ta reda på allt.
Ni får vänta med spänning på hur jag gör!
Vad mer har hänt då..
Jag och Nea har bokat en resa till turkiet så vi drar på hennes födelsedag i oktober. Ska bli skönt att komma bort en vecka och bara ta det lugnt. Fast med lugnt menar jag festa varje dag och sen sova i solen, det är liksom att ta det lugnt för mig och Nea.
Hmm, jag och Madde har kört halka och klarade det finemang så nu har vi bara några saker kvar sen äntligen får vi ta körkort. Fast jag nästan hoppas att Madde inte klarar det för då kan hon inte åka till Usa och då får vi behålla henne här i Sverige ett tag till! Nä men jag vill verkligen att Madde ska göra det hon blir glad av men kommer ju sakna henne massor!! Alla hennes kommentarer och sköna svar på tal som sitter i huvudet som man kan tänka på varje gång man behöver skratta! Jag älskar dig Madde, massor!
Sen tror jag inte att så mycket mer har hänt, lite drama och lite kärlek men sånt händer ju hela tiden typ.
Nä nu är det dags att ringa pappa och fråga när han kommer tillbaka så man kan gå och käka lunch, hoppas han bjuder! Lever ju på den fattiga sidan just nu..
/B
Kärlek..
Det ställer bara till med problem och jag hamnar till slut i samma fälla igen och måste bygga upp allting igen.
Jag orkar fan inte det här igen. Och att du ringde mig ikväll, när jag är själv och inte kan klicka bort ditt samtal gör mig så jävla arg!
Att höra din röst fick mig att minnas allt det som fanns men till slut kom jag ihåg hur du är som person och att du faktiskt bara gör såna här saker för att göra dig glad. Tror nog fan aldrig att du tänkte på mig nån gång!
Är så glad att hjärnan kom tillbaka och att jag vågade säga till dig att ta bort mitt nummer och att du aldrig skulle höra av dig igen!
Jag mådde ju typ bra igen och precis då ska du komma tillbaka. Var det bara alkoholen eller tänker du faktiskt fortfarande på mig?
Nej! Inga fler tankar och funderingar om dig. Du hade din chans, den tog du inte.
Jag går vidare och kommer aldrig behöva dig igen!
Söndag 31/5
Har jobbat idag och igår. Igår var det sjukt lugnt och det var tur för jag var dödstrött. Men idag hade vi t.o.m kassarekord på 38 000 så vi fick en liten bonus var direkt i handen och det är aldrig fel! Men är trött och har ont i hela kroppen så det är att vila upp sig ordentligt innan onsdag för då tar vi studenten!
Jag har inte riktigt fattat det än och kommer nog inte göra det förrän på tisdag kväll då jag och Linnea ska gå och lägga sig, att det ska bli dåligt väder låtsats vi inte om!
I fredags var jag i Orminge för att vara med på karnevalen och några följde med dit. Träffade Issa där också så det var trevligt! Men är fruktansvärt glad att jag inte träffade en viss person där för det hade nog förstört hela kvällen!
Fick lite glada och lite sämre nyheter den kvällen men jag håller hoppet uppe. Det är ju det enda man kan göra och jag har hela livet på mig. Kommer inte försvinna nånstans. Eller jo just det kanske försvinner i vinter men då kommer jag ju tillbaka.
Ska kanske jobba i Portugal i vinter men det är skitsvårt att bestämma sig. Det blir liksom helt konstigt eftersom alla fortsätter sina liv här i Sverige och så när jag kommer tillbaka kanske allt är förändrat och det som var bra förut inte är det längre. Och det som jag hoppas ska bli bra kanske helt går åt helvete så det känns som att jag inte vill lämna Sverige för vill se vad allt leder till men den här chansen kanske leder till nåt ännu bättre men hur ska jag kunna veta det?!
Nej nu ska jag försöka städa lite och orkar inte med den här bloggen just nu. Den får mig ju bara att fundera ännu mer på grejer som jag just nu försöker förtränga!
/B
Segt!
Skulle träffa Amy och några andra igår men låg och sov hela eftermiddagen och kvällen plus att jag vart solvakt så det vart inställt.
Idag skulle jag gått på bio med A men nu ska jag jobba imorn så det blir tidig kväll idag igen. Får se om vi hinner träffas en stund iaf.
Haha på tal om A så skrämde han skiten ur mig för ett par dagar sen. Jag hade precis hämtat Siggi på dagis och var påväg hem och var vid ektorp när jag hör en bildörr slå igen bakom mig. Helt plötsligt står A där. Då hade han sett mig när han kört förbi och vänt tillbaka bara för att snacka lite. Haha riktigt gulligt men lite läskigt att möta han i nacka.
Usch nu är det tillbaka till pluggandet som gäller. Har en uppsats som jag måste skriva klart idag. Annars får jag problem.
/B
Så vill stjärnorna.
Sitter och lyssnar på melodifestivallåtarna just nu. Man var ju tvungen att fixa dom så fort som möjligt så jag fick dom ikväll.
Men skit samma.
Igår vart det en sen kväll. Amy, Joppe och Meister kom hit. Vi satt och snackade och hade kul på mitt rum för pappa och Nina hade gäster. Dom drog vid halv fyra inatt och jag somnade inte förrän efter fyra. Klockan nio så ringde N och sa att jag behövde jobba idag och var tvungen att komma dit tio. Så det var bara att springa upp ur sängen och göra sig iordning för en stressig dag. Caféet var knökfullt och jag sprang runt som en galning hela dagen. Kaffe hit, soppa dit, tallrikarna var slut, plocka disk och torka bord.
Nio timmars jobb med en kvarts rast för lunch och så är det ju så jävla typiskt att när jag sitter och käkar så kommer E inrusande och säger att Paolo Roberto är där och fikar. Jag typ slängde i mig maten och sprang ut för att låtsas plocka disk sen stod jag och E i kassan och spanade lite grann för att se vad han gjorde ;).
Det tog oss 2½ timma för att städa allting efter att vi hade stängt och efteråt så hade jag så ont i fötter, ben och rygg att jag typ haltade framåtlutad. Då vart man kallad Qasimodo, vilka elakingar ;p!
N skjutsade hem mig(tack gode gud!) så jag slapp gå skogsvägen i mörkret och med mina stackars ben!
Kom hem för ett tag sen och då fick jag plugga klart mina uppgifter som jag hade tänkt göra under dagen. Hade även tänkt åka och träna men fick tillräckligt med träning idag känner jag.
Imorgon är det skola och det tänker jag fira med att gå och hämta bullarna som jag fick med mig hem idag ;)
Pajerna har jag redan gett bort.
/B
Gaah!
Jag är så trött på att tänka, ska jag göra så eller såhär?
Jag önskar att jag var typ åtta år igen och inte hade nånting att tänka på.
Jag bara dansade och red och hade inga problem alls typ.
Visst, mamma och pappa hade precis skilt sig men i min värld så fanns det inga problem.
Jag önskar att man kunde gå tillbaka till den tiden när man kunde drömma sig bort och sen var problemen borta.
Sånt finns inte längre, man kan drömma sig bort i några minuter men när man sen kommer tillbaka till verkligheten så har ingenting ändrats..
Mina föräldrar ville att jag skulle planera för framtiden, nu har jag ju gjort det. Men då måste man ju börja förbereda och planera hur allting ska gå till.
Måste söka till Ramis för här är det ingen särbehandling inte bara för att jag är jag. Måste gå en kurs på fyra veckor så jag kan börja jobba där men den har jag typ redan klarat. Har ju lite insideinformation eftersom pappa jobbar där och jag bott där så mycket så det man ska lära sig på kursen är typ lite historia om Ramis och hur det funkar där uppe och allting sånt lärde jag mig ju redan när jag var liten. Minns inte hur många gånger jag suttit i receptionen och tittat på historian dom har skriven på väggarna. Så det är ju ingen match.
Men problemet med att jobba i Ramis är ju att jag är igenkänd. Jag kan ju inte gå och bli stupfull och skämma ut pappa och alla andra. Jag kan inte säga och bete mig hur som helst eftersom lokalfolket där uppe vet vem jag är.
Nej men usch vad jag bara skriver en massa goja, det är ett ganska bra tecken på att jag är sjukt trött.
Får fortsätta den här diskussionen nån annan dag med mig själv. Hundvakt imorgon igen, tyvärr..
/B